Kapitel 48. En analys av reportaget om mig

Artikeln från Dagens ETC utmärker sig inte bara genom två manipulerade citat. Den innehåller uppdiktade scenarier, grova felaktigheter och flera misstänkliggörande beskrivningar av mig som person.

När inget komprometterande hittas

I två år hade vänsterns journalister full insyn i en chattgrupp jag var medlem i. Under hela denna tid hade jag inte postat något som kunde klassas som högerextremt, rasistiskt, islamofobiskt, antisemitiskt eller fascistiskt. Faktum är att det inte förekom något uppseendeväckande från min sida överhuvudtaget.

Trots detta beslutade man sig för att göra en överraskningsintervju i Sundbyberg. De hoppades antagligen att jag skulle springa och gömma mig, ljuga eller säga något felaktigt som de kunde använda mot mig. Men inget av detta inträffade. Jag svarade öppet och utan omsvep på deras frågor – och står för allt jag gjort.

Vad gör en vänsterskribent då?

Svaret blir att man manipulerar citat, ljuger och förvanskar sanningen i en omfattning som, enligt min mening, saknar motstycke i svensk modern journalistik.

Citatförvrängning och felaktiga påståenden i artikeln

Eftersom det egentligen inte fanns mycket att skriva om, tvingades man istället att ändra, eller förfalska, det jag säger. Det är till synes små justeringar men de resulterade i en grovt förvanskad version av sanningen.

En enkel men hänsynslös metod är att förvränga det som sägs, lägg till egna ord, hitta på saker som inte hänt och skapa sedan en till synes imponerande historia byggd på rena lögner.

Citat 1 – Påstående om hemlighållande

I artikeln kan man läsa följande:

Han går med på en intervju men förnekar till en början allt samröre med Palaestra.

“Jag är inte medlem och aktiv i den kampsportsgruppen. Och har aldrig varit, säger Richard Torsslow. “

Det korrekta citatet (som går att se i den inspelade intervjun) är:

“Jag är inte medlem i den kampsportsgruppen, och har aldrig varit ska jag säga.”

Skillnaden kan tyckas liten. Men just dessa tillagda ord — "och aktiv" — skapar en helt annan innebörd. Plötsligt låter det som om jag undanhåller information, vilket man senare följer upp och förstärker med fler felaktiga påståenden. Det är en effektiv metod för att misstänkliggöra en person.

Jag står för det jag gjort

Till skillnad från vad de antyder var jag öppen med mina träningspass och middagen. Jag berättade direkt att jag deltagit vid två träningstillfällen. Det fanns inget att dölja.

AFA hade redan skrivit om min närvaro, partiet var informerat och jag hade diskuterat det med personer i min styrelse. Jag visste att det värsta en politiker kan göra är att ljuga om sitt förflutna. Dessutom tycker jag att politiker ska stå för vad de gör. Väljarna förtjänar att få reda på sanningen.

Att förfalska mitt citat tjänade ett enda syfte: att misstänkliggöra mig och framställa mig som en falsk och opålitlig person. Det var en avsiktlig manipulation för att skada min trovärdighet.

Citat 2 – Påstående om medlemsavgift

Även ett andra citat förvanskades i artikeln. Där står det:

“– Jag har tränat med dem två gånger, inbjuden av några före detta sverigedemokrater. Det var 1,5 år sedan. Då betalade jag en medlemsavgift som var löpande”

Det korrekta citatet från intervjun är:

“Jag har tränat med dem två gånger, för länge sen. Blev inbjuden av några före detta Sverigedemokrater att komma och träna. Det var 1,5 år sedan. Och då också betalade jag en månadsavgift som var löpande.”

Genom att förfalska det jag säger och byta ut månadsavgift mot medlemsavgift påstår man sedan att jag erkänner medlemskap. Trots att det uttryckligen inte var fallet.

Analys: Så manipuleras citat

Det behövs inte mycket för att skapa en trovärdig lögn.

Genom att lägga till eller byta ut enstaka ord kan man skapa ett intryck av motsägelser och försägelser.

I det här fallet skapade man bilden av en person som först förnekar samröre men som senare erkänner medlemskap. Två kraftfulla uttryck — "förnekar" och "betalade medlemsavgift" — räckte för att forma ett narrativ om en falsk person som avslöjar sig själv.

Det är just denna typ av små förvanskningar som gör det så svårt att försvara sig. Om jag inte hade spelat in intervjun hade jag kanske själv börjat tvivla på vad jag sagt.

När förvrängda citat publiceras med självsäker ton framstår de lätt som sanna — till och med för den som själv är utsatt.

Att manipulera citat

Vi lever i en tid där manipulation av ljud och bild blivit vardag. Videor kan få personer att sjunga låtar de aldrig sjungit eller säga saker som är absurda och orimliga. Det kan verka underhållande när Donald Trump och Vladimir Putin i manipulerade klipp sjunger duett.

Men när denna teknik används för att justera enstaka ord i citat blir konsekvenserna betydligt allvarligare. Precis som i mitt fall, där 95 procent av meningen var korrekt, men där små ändringar förändrade hela innebörden.

När ett påstående framstår som ett erkännande är det oerhört svårt att tvätta bort misstanken. Återges det dessutom som ett citat framstår det som än mer trovärdigt — och blir nästan omöjligt att värja sig mot.

Manipulation i en digital tidsålder

I dagens digitala landskap, där information sprids blixtsnabbt, sprids även lögner och förvanskningar med samma hastighet. När skadan väl är skedd är den nästan omöjlig att reparera.

Sammanfattningsvis om artikeln

Artikeln innehåller inte bara två förfalskade citat utan även flera påståenden som jag anser antingen är rena lögner eller grovt vilseledande. Tillsammans utgör de vad som, enligt min mening, kan vara ett av de grövsta exemplen på medvetet vilseledande journalistik som publicerats om en svensk lokalpolitiker.

Jag misstänker att skribenterna inte räknade med att jag hade filmat intervjun. Men det hade jag. Därför kan jag visa vad som faktiskt sades, både genom videon och en ordagrann transkription.

Detta är viktigt av flera skäl. Inte minst för att Dagens ETC får presstöd, vilket innebär att staten indirekt fungerar som en kvalitetsgarant för deras journalistik. När en artikel som denna sprids globalt, bland annat av en före detta minister, får det därför långtgående konsekvenser. Det handlar inte bara om min heder — utan även om vilka risker man ska behöva ta som privatperson när man engagerar sig politiskt.

Den bredare kontexten

De felaktigheter och förvanskningar som presenterats i artikeln är allvarliga i sig, men de speglar också ett större mönster i dagens medielandskap. Den här boken handlar om SD och medier. Jag har tidigare skrivit om Marcus Birros omtalade lunch, om Katerina Janouch, om Ekerögruppen och självklart om Tino Sanandaji. Personer och grupper som har blivit uthängda och misskrediterade på ett sätt som saknar både värdighet och grund.

Vänstern tar varje chans att misskreditera sina motståndare och har man väl fått vittring så gör man allt för att utmåla sina motståndare som hemska människor, vilket Dagens ETC gjorde genom att plocka in Expo.

Kommentar från Expo och min reaktion

Man avslutar naturligtvis med att låta en “expert” på Expo uttala sig:

“– Att Richard Torsslow ingår i den miljön är ett tydligt exempel på den allt vanligare överlappningen mellan högerextrema och Sverigedemokraterna.”

Lägg märke till uttrycket “ingår i den miljön”. Som om jag på något sätt var aktiv i någon organisation och sprang på möten och arbetade med något. Det rör sig alltså om två träningspass i en kommunal träningsanläggning 2019 och att jag en kväll i december 2020 var ute och åt middag med ett gäng från den här träningsgruppen.

Det visar också hur vänstern samordnar sig för att blåsa upp och förvanska små detaljer som de sedan kan föra vidare mellan varandra så det verkar som något ännu större än det är.

Pojkrumsfantasier och behovet av högerextremister

Fanns det då inget underlag för de påståenden som artikeln handlade om? Nej, egentligen inte och att Dagens ETC har känt sig nödgade att manipulera två citat och hitta på att jag uttalat mig positivt om en film med anti-semitiskt budskap är väl beviset för det.

Samtidigt så förstår naturligtvis en riktig journalist sanningen ganska snabbt. Eftersom jag varken finns på några bilder eller lämnat meddelanden av typen ‘tack för ett bra träningspass’ finns det helt enkelt inget underlag för den här berättelsen.

Sen står det om strid i bemärkelsen närstrid och man använder ord som militär och det finns en bild på Jonas Nilsson med gevär i toppen. Men jag såg ingenting som var kopplat till något militärt eller strid.

När gruppen tränade på Sätra Äng 2020 handlade det enligt artikeln om boxning. Inte heller det som har något med strid eller med det militära att göra. Det finns alltså inget som tyder på att jag skulle ha deltagit i någon form av träning av militär typ eller som har med strid att göra.

Speciellt udda blir påståendet att jag skulle närvarat vid filmvisningen. Jag hade ingen kontakt med gruppen när filmvisningen skedde och det var ingen filmvisning som jag skulle gått på ändå. Det här är ett helt uppdiktat scenario utan verklighetsförankring.

Kritikens sammanhang – journalistikens ansvar

I Sverige, liksom i många västeuropeiska länder, finns ett känslomässigt engagemang som trumfar fakta och logik. Berättelser som passar in i den rådande världsbilden sprids ofta vidare utan minsta kritiska granskning – särskilt när de handlar om högerextremism, miljöfrågor eller berättelser om flyktingar. Det är historier som många vill tro på, och därför blir källkritiken sekundär.

Ett tydligt exempel på detta är den tyska journalistbluffen Claas Relotius på Der Spiegel. Claas Relotius skrev berättelser om goda flyktingar och farliga högerkrafter – historier som fick priser, beröm och spreds i miljoner upplagor. Det krävdes att en enskild kollega, Juan Moreno, vågade ifrågasätta honom trots redaktionens motstånd. Först då uppdagades att Relotius hittat på citat, scener och till och med hela personer.

En av hans texter handlade om föräldrarna till NFL-spelaren Colin Kaepernick. Den publicerades aldrig online, bara i tryckt form och på tyska – kanske just för att den inte skulle granskas för noga. I efterhand framstår den som ett skolexempel på hur ett önskat narrativ prioriterades framför sanningen.

Ett liknande mönster går att urskilja i detta fall. I artikeln om mig fanns från början flera uppenbara brister, motsägelser och rena orimligheter. Men eftersom berättelsen om “SD-politikern som tränar med fascister” var så lockande, ställdes inga frågor. Inga följdfrågor, inga försök att kontrollera uppgifterna med mig i efterhand. Det behövdes inte – berättelsen passade för bra.

Och när medier, politiker och aktivister samverkar i denna typ av moralisk dramaturgi, då är det inte fakta som är viktigast. Det är känslan av att ha hittat sin syndabock.

Att missa ett öppet mål

Med tanke på de förfalskningar och påhitt som redovisats ovan borde detta ha varit ett självklart tillfälle för Sverigedemokraterna att markera. Ett gyllene tillfälle att visa att det inte är vi som ägnar oss åt smutskastning, desinformation eller sprider konspirationsteorier – utan att det ibland faktiskt är etablerade medier och opinionsbildare på vänsterkanten som medvetet sprider falska narrativ.

Istället visade sig en helt annan bild av det parti jag kämpat för i sex år.

Nästa: Sverigedemokraterna: inte ett parti som andra

Appendix: Genomgång av felaktiga eller vilseledande påståenden

Nedan är en genomgång av samtliga påståenden som jag anser vara vilseledande, felaktiga eller uppdiktade. Det blir lätt många punkter, men jag vill gå igenom dem en efter en.

Påstående 1 – SD-politikern erkänner medlemskap i högerextrem kampgrupp

Detta är rubriken som spreds till allmänheten — oavsett om de var prenumeranter eller ej. Rubriken, tillsammans med mitt namn och bild, signalerar ett starkt påstående.

Men verkligheten är tydlig. Jag sade uttryckligen under intervjun:

"Jag är inte medlem och har aldrig varit."

Trots detta används det förfalskade citatet för att underbygga rubriken. Den är därför direkt lögnaktig och extremt skadlig för mig och hela min familj.

Påstående 2 – Men i det fördolda säljer han cannabiskräm med högerextremisten Katerina Janouch

Påståendet att samarbetet med Katerina Janouch skulle ha skett i det fördolda är utan verklighetsförankring.

Jag var stolt över samarbetet. År 2017 vågade hon stå upp för sanningen, och vårt samarbete var öppet och transparent. Jag var VD för CBD Skin Elixir AB, ett svenskt aktiebolag registrerat hos Bolagsverket. Katerina fanns med på hemsidan som influencer och marknadsförde produkterna öppet på sina sociala medier. Allt var offentlig information och sökbart för vem som helst.

Att dessutom kalla henne högerextrem är vilseledande. Hon är judinna, vilket gör påståendet ännu mer orimligt eftersom antisemitism riktas mot judar. Vårt samarbete tyckte jag också tydligt visade för alla var jag stod i frågor antisemitism.

Här förmedlas bilden av att jag “smyger i det fördolda” och gör saker som jag inte kan stå för.

Påstående 3–4 – Och tränar militär närstrid med en fascistisk kampgrupp

Min medverkan i träningarna var tillfällig och sedan länge avslutad, något skribenterna var väl medvetna om. Ett vanligt grepp i vilseledande journalistik är att skriva att en aktivitet är pågående fast den är för länge sedan avslutad. Man skriver “tränar” för att få det att framstå som något pågående, vilket det inte var, något jag tydligt påpekade i intervjun.

Beskrivningen av "militär närstrid" är direkt fel. Jag var med och tränade kampsport i en kommunal träningsanläggning. Bredvid oss var det en liten knatteträning med Kendo där en vuxen försökte lära ett eller två barn Kendo. Vem som helst kunde komma och gå i träningslokalen.

Man försöker i artikeln få det att framstå som att jag deltagit i någon form av paramilitär aktivitet vilket är vilseledande. Att beskriva enklare brottningsträning och lite sparring som "militär närstrid" är direkt vilseledande.

Lägg också märke till att när man felaktigt skriver att jag var med på Sätra äng så skriver man att jag boxades. Boxning är inte militär närstrid. Inte ens i artikeln finns det något stöd för att jag deltagit i något som ens liknade militär närstrid.

Påstående 5 – “Men i hemlighet, parallellt med uppdragen i kommunpolitiken, tränade han med den högerextrema gruppen”.

Här återkommer temat att jag gör saker i hemlighet eller det fördolda.

Påståendet om att jag tränade "i hemlighet" är ren manipulation. Jag berättade för flera personer i min omgivning om mina två träningspass. Inklusive personer som var aktiva i Sverigedemokraterna.

När de skriver att jag “tränade parallellt med uppdragen i kommunpolitiken” skapar man bilden av något pågående och långvarigt. Ett sätt att få bort det faktum att det var två träningstillfällen.

Påstående 6 – “Palaestra FC bildades mitt i pandemi hösten 2020 och Richard Torsslow var med från starten”.

Jag vet inte när Palaestra FC bildades. Jag var inte medlem och hade ingen roll vid något eventuellt bildande. Jag tränade inte ens med dem under pandemihösten när klubben enligt artikeln bildades.

Ändå antyder artikeln att jag var med "från starten", vilket helt saknar verklighetsförankring.

Påstående 7 – “Han var med på flera träningar”

Två träningstillfällen är inte "flera". Ordet "flera" antyder tre eller fler.

Här försöker man skapa en bild av att jag var en regelbunden deltagare, vilket är osant.

Dessutom försöker man dölja det faktum att man vet hur många träningar jag deltagit på och försöker få det att verka som många fler.

Påstående 8 – “Betalade medlemsavgift”

Jag betalade en månadsavgift för träningen, inte en medlemsavgift. Ändå används det förfalskade citatet som grund för att påstå att jag var medlem och ordet medlemsavgift förekommer på flera ställen i texten.

Om ett kompisgäng hyr en lokal för att träna brottning, innebandy eller badminton så delar man normalt på kostnaden. Det gör man ofta med en stående överföring varje månad till den som betalar räkningen, en månadsavgift. Det innebär bara att man tränar ihop. Om man går med i en förening så skriver man faktiskt under på föreningens stadgar och värdegrund. Då betalar man en medlemsavgift.

Påstående 9 – Träning på Sätra äng

I artikeln kan man läsa:

“Den 19 december 2021 samlades gruppen utomhus och tränade på Sätra Äng. Richard Torsslow var med och boxades.“

Anledningen till att jag vet när jag tränade är för att det var innan pandemin. Då hyrde man in sig i träningsanläggningen i Upplands-Väsby. När pandemin kom stängde alla träningsanläggningar och de började träna utomhus.

Jag deltog aldrig i någon utomhusträning. Därför finns varken bilder på mig från träningar eller meddelanden av typen “tack för ett bra pass”, “vi ses på träningen” och liknande. Det finns inte heller några tecken som tyder på att jag deltog.

Det finns ingen grund för detta påstående.

Felaktig beskrivning: Julbord 19 december 2021

Förvisso sa jag fel i intervjun, att det var 1,5 år sedan jag tränade. Men i chatten kan de ju se att jag skrivit:

”Ser fram emot grymt 2021. Tack också för ett bra julbord och efterföljande gin och snack”

Det är orimligt att skriva detta i slutet av december 2021, vilket tyder på att julbordet måste ha ägt rum året innan.

Fakta som visar att de har fel

Ett seriöst redaktionellt arbete borde ha fått journalisterna att stanna upp och fundera. Först över när middagen jag deltog på var. Samt när mina träningspass egentligen var. Men då hade naturligtvis hela den här uppdiktade historien fallit ihop.

Jag sa att jag blev inbjuden till träningarna efter en middag rörande debatt mellan Alexander Bard och Gustaf Kasselstrand. Den debatten var 2019. De hade de också kunnat följa upp och återkomma på mail med följdfrågor, vilket de givetvis lät bli att göra.

Det här var det enda som de rättade när mitt juridiska ombud kontaktade dem.

Påstående 10 – Hemligt engagemang

Citat “Han höll sitt engagemang hemligt samtidigt som karriären inom Sverigedemokraterna tog fart”

Formuleringen är retoriskt skicklig men samtidigt djupt missvisande eftersom den kombinerar två lögner. Dels att jag skulle ha något slags “engagemang” i den här träningsgruppen, dels att jag skulle hållit det hemligt.

Dessutom förespeglar man också, återigen, att det skulle vara något pågående med uttrycket “samtidigt som”.

Återigen ser vi hur journalisterna bygger en lögn genom att kombinera flera falska påståenden till en "sanning".

Påstående 11 – Antydd närvaro vid filmvisning

Citat “Hösten 2021 deltog flera medlemmar i kampsportsgruppen på en exklusiv förhandsvisning av filmen, av kommentarerna i chatten framgår att SD-toppen Richard Torsslow gillade den. “

Jag såg aldrig den här filmen tillsammans med någon annan. Hur de bara kan hitta på det känns faktiskt väldigt konstigt med tanke på hur lite jag faktiskt träffade människor från den här gruppen.

När drevet var som värst hade jag inte kraft att läsa hela artikeln. Det tog flera månader innan jag insåg vad som skrivits. När jag läste det här kontaktade jag medieombudsmannen som förklarade att det var för sent att vända sig till dem och samtidigt påpeka att det kunde bli väldigt dyrt att stämma någon.

Samtidigt tycker jag det här visar hur Dagens ETC fabricerar uppgifter. Jag blev uppmärksammad, och lite chockad, när jag fick reda på vad filmen skulle handla om. Då hade den inte haft premiär ännu. Redan innan hade jag bestämt mig för att inte träna med gruppen mer. Alltså finns det inga inlägg från mig där det står “vi ses på filmvisningen” eller liknande.

Den här meningen saknar alltså all förankring i verkligheten.

Påstående 12 – Positivt om antisemitisk film

Citat “SD-toppen Richard Torsslow gillade den: ”Snyggt som attan blev det”.

Detta citat har tagits ur sitt sammanhang och använts för att antyda att jag uttryckt stöd för filmen, vilket är osant. Jag var varken på förhandsvisningen, eller någon annan visning av filmen och har aldrig sagt något positivt om filmen. Filmens budskap chockade mig och jag mailade till och med personen som gjort filmen och kritiserade filmens hårdvinklade budskap. Jag har aldrig sagt något positivt om antisemitiska budskap.

Här blir det tydligt hur Dagens ETC klipper och klistrar för att skapa en berättelse som passar deras syfte — utan hänsyn till sanningen.

Nästa: Sverigedemokraterna: inte ett parti som andra