Kapitel 32: Man ångrar aldrig ett träningspass eller två

Jag deltar på två träningspass i kampsport. Det sker i en kommunal träningslokal i Upplands Väsby och skulle visa sig få minst sagt oväntade konsekvenser.

Douglas Murray kommer till Stockholm

Den 11 februari var jag på en debatt mellan den välkända konservativa debattören Douglas Murray och amerikanen Yaron Brook på KTH. Det var Fria Moderata Studentförbundet som anordnade debatten med rubriken “What is Killing Western Civilization?”. Debatten handlade om hur vår civilisation är på väg att upphöra så som vi känner den. Svenska Dagbladets recension finns här.

Debatten mellan Douglas Murray och Yaron Brook var både intressant och givande. Jag har alltid uppskattat att ta del av olika perspektiv, oavsett om jag håller med eller inte. Tidigare hade jag lyssnat på föreläsningar med bland annat Tino Sanandaji och på samtal hos Timbro. Så när jag fick upp en länk om en debatt mellan Alexander Bard och Gustav Kasselstrand, var mitt intresse för debatter på topp.

Tankar om en missad debatt

Den 25 maj 2019 skulle Gustav Kasselstrand och Alexander Bard mötas i någon form av debatt eller diskussion. Om jag minns rätt såg jag en annons på Facebook och köpte två biljetter direkt. Jag köpte biljetterna dels för att Alexander Bard ofta har intressanta perspektiv, dels för att jag ville förstå Gustav Kasselstrand och hans nya parti bättre.

Gustav Kasselstrand

Gustav Kasselstrand var ordförande i Sverigedemokraternas ungdomsförbund mellan 2011 och 2015. Mitt intryck var att han var en skicklig debattör som på ett framgångsrikt sätt lyckades bygga upp en stark ungdomsorganisation för partiet. 2015 uteslöts han och flera andra medlemmar i Sverigedemokratisk Ungdom ur Sverigedemokraterna.

Många av de medlemmar som gjorde att jag gick med i Sverigedemokraterna hade blivit uteslutna eller lämnat partiet när Gustav Kasselstrand och William Hahne blev uteslutna. Då bildades AFS som till stor del bestod av uteslutna eller avhoppade Sverigedemokrater. Därför var jag intresserad av att lyssna på Gustav Kasselstrand.

Alexander Bard

Alexander Bard är filosof, ekonom, artist och debattör, känd för att utmana etablerade tankemönster. Han har bland annat varit medlem i flera olika partier, skrivit böcker om digitalisering och gjort framtidsspaningar.

Wikipedia beskriver honom så här:

"Bard har i skrift, tal och media ofta tagit rollen som framtidsprofet och bångstyrig "trickster" i samhällsdebatten. 2018 startade han tillsammans med Aron Flam podden The Aryan and the Jew. Sedan 2019 ingår han även med Andrew Sweeny i samtidsfilosofiska samtal på podden Sweeny vs Bard.

Ideologiskt har Bard förespråkat socialism, liberalism, libertarianism och liberalkonservatism. Han har kallat sig själv för "marxistisk libertarian" och har uttalat sig om bland annat prostitution, droger, internet, och ungdomspolitik.”

Sammantaget gör detta Alexander Bard till, i mina ögon, en av Sveriges mest intressanta tänkare.

Alexander Bards inflytande på mig

Jag hade sett Alexander Bard föreläsa, läst några av hans böcker och lyssnat mycket på honom i olika sammanhang. Dels när han gästade Aron Flams podcast som jag följer, dels i andra sammanhang när han deltar i paneler och debatter.

Palaestra Media – en okänd arrangör

Debatten anordnades av en grupp som kallade sig Palaestra Media, som jag inte kände till. Jag tror att jag tidigare sett något videoklipp om förskolor och genuspedagogik på Facebook, vilket troligen var anledningen till att jag fick upp erbjudandet i mitt Facebookflöde.

Tyvärr kunde jag inte gå och se debatten eftersom jag hade övning med hemvärnet. Jag gav bort mina biljetter och tänkte att jag förmodligen skulle kunna se debatten på Youtube efteråt.

Middag med arrangörerna

Några veckor efter debatten skickade de som anordnade debatten ut en inbjudan via e-post till alla som betalat för biljetter. Det var en möjlighet att träffa organisatörerna bakom eventet på ett enkelt och informellt sätt. Mötet var på en restaurang i Stockholm och allt som krävdes var att man anmälde sig så att de kunde boka tillräckligt med platser för alla.

Jag frågade en bekant från SD om han ville följa med, och vi åkte tillsammans till middagen.

Middagen blev kort men trevlig och bland deltagarna fanns två före detta sverigedemokrater som jag pratade en del med. Båda hade, om jag minns rätt, varit med i det förslag till styrelse för Sverigedemokraterna i Stockholms stad 2014 som gjorde att jag valde att engagera mig politiskt. Jag har alltid velat höra deras version av deras uteslutning och få en bättre förståelse för det parti jag valt att engagera mig i.

Vi pratade inte så mycket om uteslutningen. De hade lagt det bakom sig. Däremot pratade vi mycket om samtalsklimatet, utvecklingen och om vardagliga ämnen. Samtalet gled in på träning, jag tränade regelbundet crossfit under den här perioden. Någon nämnde att de var ett gäng vänner som tränade MMA på söndagar och frågade om jag ville delta på ett pass.

Inbjuden till en träningsgrupp

Eftersom jag aldrig tidigare tränat MMA eller annan kampsport tackade jag ja till att prova. Jag lades till i en chattgrupp med dem som deltog i träningen eller visade intresse.

Träning i kommunal lokal

Träningarna skedde i en kommunal träningsanläggning i Upplands-Väsby. De hyrde lokalen en timme i veckan. De som valde att fortsätta träna bidrog till lokalhyran med 200 kronor i månaden. Jag deltog två gånger och det blev två träningspass som skulle få en betydande inverkan på mitt liv.

MMA, Mixed Martial Arts, är en tävlingsform inom kampsport. Så här står det på hemsidan för Svenska Mixed Martial Arts-förbundet

“Modern Mixed Martial Arts (MMA) är designad för sparring och tävling och ambitionen är att ha så få tekniska begränsningar som möjligt men samtidigt säkerställa att ingen utövare skall få allvarliga skador.”

Träningen hölls, vad jag tror, på en handbollsplan uppdelad i tre sektioner utan väggar emellan. Vår grupp använde ungefär en tredjedel av ytan. Bredvid tränade några barn Kendo tillsammans med en vuxen. Lokalen var öppen, så vem som helst kunde komma in, titta eller gå förbi.

Begränsat med tid

Jag tyckte det var kul och eftersom jag tränat en del och var i ganska bra form kände jag att jag hängde med, trots att de flesta var yngre. Dessutom, och det här var en viktig detalj för mig: alla visste att jag var Sverigedemokrat men ingen brydde sig eller tyckte jag var en sämre person för det.

Även om det var roligt, blev det bara två tillfällen. Jag hade fullt upp med företag, politik, hemvärnet och familj – det var svårt att hinna med.

Jag höll däremot kontakt med en av killarna i gruppen, och vi sågs några gånger över lunch. Det var ett lågmält avslut på något som senare skulle visa sig få stor betydelse.

Det som skulle ta mycket av min tid framöver var mitt ordförandeskap som skulle visa sig innebära problem jag inte förutsett.

Nästa: Ett litet politiskt helvete