Kapitel 41: Inför valet 2022 – Höga förhoppningar och växande tvivel
Inför valet 2022 stod jag som förstanamn till kommunfullmäktige, men från Sundbyberg fanns inga kandidater vare sig till regionen eller riksdagen. En uteslutning väckte mina funderingar kring partiet.
Toppnamn på listan – En bra känsla inför valet
Årsmötet i början av 2022 blev en ganska enkel resa. Vi hade rekryterat bra personer och hade stort stöd hos valberedningen och medlemmarna.
Jag stod som förstanamn på valberedningens lista till kommunfullmäktige. Det kändes både roligt och spännande. Vi hade engagerade medlemmar som var aktiva och, även om de inte var så många, hade jag en riktigt bra känsla inför valrörelsen.
Några personer som företrätt oss i kommunfullmäktige under perioden 2018–2022 var inte med på listan. När de insåg att de inte hade någon chans att komma med på listan till kommunfullmäktige deltog de inte heller på årsmötet. Ingen konflikt, inga problem.
Listan till riksdag och region – svågerpolitik i praktiken
Det är distriktet som ansvarar för att ta fram listan över vilka som ska ges möjlighet att sitta i regionfullmäktige. De föreslår också bra kandidater till riksdagen. Carina fick så många personkryss i valet 2018 att hon kryssade sig förbi alla andra och kom på första plats. För att kunna kryssa sig förbi de andra krävs minst 5% av rösterna. Det är svårt att få fler röster än den som står som nummer ett, eftersom många kryssar den översta kandidaten av slentrian. Det är därför en imponerande prestation.
Carina är på många sätt en valmagnet. En företrädare som kan prata med folk och locka röster. Hon är dessutom en av få kvinnliga företrädare inom partiet. Hon har en akademisk examen och driver framgångsrikt en egen juristfirma. Eftersom hon dessutom varit med och grundat Sverigedemokraterna i Sundbyberg, och arbetat hårt för partiet under många år, borde hon vara en självklar toppkandidat både för regionen och riksdagen.
Distriktet placerade henne förstås bland de sista på listan över kandidater från Sundbyberg, vilket gjorde att hon inte hade någon chans att komma in i regionen. Ingen övervägde att ge henne en plats i riksdagen. Hon var inte en del av den slutna krets som styrde distriktet och då spelade det ingen roll hur kompetent hon var, hur hårt hon jobbade eller vilket resultat hon uppnådde.
Uteslutningar – ett sätt att få bort konkurrenter
Under våren 2022 blev gruppledaren i Stockholms stad utesluten. Jag hade träffat honom vid några tillfällen och uppfattade honom som en skicklig och engagerad företrädare. Men han tillhörde inte det inre gänget och när han blev avstängd från sin tjänst inom partiet blev det tydligt vad som skulle hända. Mycket riktigt uteslöts han i april 2022, och enligt uppgift inleddes processen med anklagelser om ekonomiska oegentligheter.
Så här säger han själv om uteslutningen till SVT:
– Jag tycker det är jättetråkigt så klart. Det finns ingen utredning som jag har fått ta del av. De har inte heller sökt någon information från mig eller andra.
– Jag tycker att det är ovärdigt att det har skötts på detta sätt. Vi har lyckats väl i Stockholm – det är en framgångssaga, säger Peter Wallmark.
För mig påminde det här mycket om fallet med Gustav Kasselstrand och William Hahne. Min uppfattning var att de hade gjort ett riktigt bra arbete men kommit på kant med det inre gänget i Sverigedemokraterna. När de vann det interna valet i Sverigedemokraterna om vem som skulle styra Stockholms stad tog det stopp. De hade besegrat den inre kretsen av aktiva – och som straff blev de uteslutna.
Nu trädde ytterligare en engagerad och stark person fram i Stockholm. Några i den innersta kretsen kände sig antagligen hotade. Efter att ha förlorat ännu ett internt val använde de uteslutning som strategi igen.
Ett påhopp på — och ett svek mot — en kvinnlig företrädare
En senare uteslutning av en kvinnlig företrädare i en kommun i Stockholm gjorde mig också fundersam. Visst hade hon skrivit för en högerextrem tidskrift – men det var 13 år tidigare. När en socialdemokratisk företrädare deltar på en konferens med kopplingar till terrororganisationer går hela partiet ut med Magdalena Andersson i spetsen och försvarar honom. Sverigedemokraterna gjorde ingenting för en hårt arbetande partikamrat.
Ensamma funderingar om svek och lojalitet
Jag har alltid trott på lojalitet och det är en av anledningarna till att jag aldrig försökte utesluta några av de personer som motarbetade mig. Visst var konflikterna jobbiga, men man måste ändå hålla ihop utåt och komma ihåg att det övergripande målet är att utveckla Sverige i en mer positiv riktning. Ett politiskt parti består av många personer med starka viljor och ibland krockar de. Att man då uteslöt framgångsrika personer trots att de inte gjort något fel gav mig en mycket dålig känsla.
Sedan – när främst vänstermän attackerar en kvinna i Sverigedemokraterna är det ingen som lyfter ett finger. Borde det inte vara en självklar reaktion hos varje man att försvara kvinnor som blir påhoppade?
Om man inte ens kämpar för sina egna kvinnor som blir påhoppade av vänstermedier, vad har man för moral då? Varför låg inte partiets lojalitet hos sina företrädare?
Dessutom – varför lyfte man inte fram de duktiga företrädarna? Någon högre upp i hierarkin borde ha tittat på vilka som var aktiva och fick många röster, och ställt sig frågan: varför ger vi inte de här personerna plats i riksdagen?
Som medlem och företrädare för partiet var det här inget jag diskuterade med andra.
Eftersom det senare uteslutningsärendet inträffade efter valrörelsen 2022 upptog det inte mina tankar under våren och sommaren.
I stället var jag upptagen med att planera våra egna kampanjer i Sundbyberg. En kampanj som fick genomslag i hela landet – och faktiskt även utanför Sveriges gränser.