Kapitel 39: Mat, mingel och ett misstag jag snart får ångra

Jag går på middag, lyssnar på en föreläsning – och ger mitt stöd till en dokumentär som visar sig handla om något helt annat än jag trodde.

En ovanlig middag i pandemitider

När Sverige gick in i pandemiläge förbjöds sammankomster med fler än åtta personer, och i princip alla sociala aktiviteter ställdes in.

Därför kändes det som en liten befrielse när jag fick en inbjudan till en middag med föreläsning om Gustav Vasa. Middagen anordnades i mars 2021 och en historielärare skulle hålla ett kort föredrag om Gustav Vasa. Gustav Vasa är som bekant grundare av det moderna Sverige, och vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni – det datum då han valdes till kung av riksdagen i Strängnäs 1523. Han ledde Sverige ur Kalmarunionen, en union som grundades 1397 och införde ärftlig monarki.

Förvisso ett intressant ämne, men det här var under en tid då pandemin lamslog stora delar av landet och nästan ingen vågade ses överhuvudtaget. För mig var det framför allt en möjlighet att komma ut och träffa andra människor igen, personer som inte lät sig styras av rädslan för covid.

Palaestra Media och mitt avståndstagande

Palaestra Media, som tidigare ordnade debatten mellan Gustav Kasselstrand och Alexander Bard, var med och förmedlade biljetter till middagen.

Jag vet inte om det var Palaestra Media som själva anordnade evenemanget. Jag köpte biljett genom dem precis som jag gjorde inför debatten mellan Alexander Bard och Gustav Kasselstrand.

Det var andra och sista gången jag deltog i ett evenemang anordnat av Palaestra Media. Det skulle senare visa sig att de hade åsikter som stod för långt ifrån mina för att det skulle kännas bekvämt att delta på deras evenemang igen.

Möten med medieprofiler och alternativa röster

På plats fick jag möjlighet att träffa flera personer som jobbade med SwebbTV vilket var både givande och intressant.

När stora medier undviker att visa viktig information så dyker alternativa medier upp, vilka ofta arbetar under betydligt sämre villkor och det är svårt att nå ut.

SwebbTV var en sådan kanal. De fick stort genomslag på YouTube, men blev avstängda i december 2020. Den här middagen var bara några månader efter deras avstängning och det var ett ganska stort samtalsämne just då. Enligt uppgift hade SwebbTV ungefär 65 000 prenumeranter hos YouTube när deras konto raderades.

Några av dem hade också varit på samma fest som jag, hemma hos Jan Sjunnesson.

Där pratade jag också lite med Jonas från Palaestra Media. Jag tror att det var vid det här tillfället Jonas berättade att han höll på med en film om varför Sverige är en mångkultur.

Kort om varför Sverige blev ett mångkulturellt land

1975 fattade riksdagen ett beslut om att Sverige skulle bli ett mångkulturellt land. Så här löd texten i propositionen.

Invandrar- och minoritetspolitiken bör präglas av en strävan att skapa jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten. Politiken bör även inriktas på att skapa samverkan mellan svenskar och invandrare för att öka solidariteten mellan dem liksom möjligheterna för invandrarna och minoriteterna att påverka beslut som rör deras egen situation.

Ingen var emot det här beslutet, och ingen debatt förekom. Det var, vad jag förstått, konsensus över hela linjen. Det här beslutet är oerhört intressant ur det perspektivet.

Jag var – och är fortfarande till viss del – mycket intresserad av de förväntningar man hade när beslutet fattades, vad man trodde skulle ske när det här implementerades. Vilka diskussioner föregick beslutet och fanns det några diskussioner kring problem som kunde uppstå, hur tänkte de olika partierna och så vidare.

Jag tyckte att dokumentärens tema var både angeläget och relevant.

Nu visste jag inte så mycket mer om Jonas, som skulle skapa dokumentären, än att han hade anordnat debatten med Alexander Bard och Gustav Kasselstrand och hade en kanal på Youtube tillsammans med en annan person som tidigare varit aktiv inom Sverigedemokraterna. Men jag såg fram emot filmen som lyfte ett beslut som ingen egentligen pratade om men som betytt mycket för Sveriges utveckling.

Ett samtal om företagande och värderingar

Under middagen pratade jag med en person som var företagare och som hade flyttat ut på landet.

Det är något som jag blivit mer intresserad av med tiden, även om jag inte själv planerade en flytt. Han var medlem i ett annat riksdagsparti men väldigt begränsat aktiv på lokal nivå. Vi diskuterade bland annat hur barn inte längre tävlar, utan alla vinner, och ingen förlorar. Vi pratade också om företagande, affärsidéer och om vi kunde göra något tillsammans. Han, liksom jag, hade många idéer – vilket jag alltid har tyckt är stimulerande att diskutera, särskilt när idéerna går i liknande riktning. Vi bestämde att vi skulle försöka ses på en lunch när han var i stan.

Vi skulle komma att ses igen. Men inte i stan. Och inte på en lunch. Det mötet skulle leda till en smärtsam insikt – en jag inte var beredd på.

Nästa: En vandring till insikt