Kapitel 34: Personligt varumärkesbyggande i stället för gemensam kamp
Redan från början märkte jag att det politiska arbetet ofta handlade om att synas. Fokus låg inte på att bygga en gemensam plattform där fler kunde bidra och få ta plats.
Vikten av motioner i det politiska livet
Tidigt förstod jag att det var viktigt att lägga motioner som visade vilka åtgärder vi som parti ville vidta i Sundbybergs stad. Motionerna blev ett sätt att visa väljarna vilka frågor vi drev och vad vi ville uppnå. Partiet hade lagt motioner under föregående mandatperiod, så det fanns erfarenhet och kunskap som kunde vidareutvecklas. Men jag möttes av en intern konkurrens — och ett maktspel — som jag var oförberedd på. Naivt nog hade jag inte insett hur avgörande det var att stärka sitt personliga varumärke – och att undvika att andra framstod som mer drivande.
Tiggeri: En aktuell fråga 2019
Tiggeri var ett ämne som diskuterades mycket vid den här tiden. År 2018 kom en dom i ett fall som blev känt som "Tiggerihärvan", där det avslöjades att människor från fattigare EU-länder, främst Bulgarien och Rumänien, utnyttjades av kriminella gäng. Många förleddes att lämna sina hemländer och tvingades leva under svåra förhållanden i Sverige. De tvingades till tiggeri och utsattes dessutom ibland för övergrepp.
Ett förbud mot tiggeri skulle göra denna typ av exploatering mindre lönsam. Det fanns en bred förståelse för problemen med tiggeri bland allmänheten och motionen skulle framstå som välgrundad och förutseende. Dessutom hade den svenska regeringens särskilda samordnare för utsatta EU-medborgare kommit till samma slutsats i en utredning (SOU 2016:6) om utsatta EU-medborgare. Därför ville jag lämna in motionen snabbt, innan något annat parti lade fram exakt samma förslag.
Mitt första förslag till motion
Den 17 december 2018 skickade jag ut följande meddelande till hela fullmäktigegruppen:
”Jag vill lägga en motion om tiggeriförbud i Sundbybergs centrum. Kan jag lämna in den så den tas upp den 18 januari? När ska den i så fall lämnas in?”
Vår gruppledare svarade då följande:
”Problemet med en motion är dock att det brukar ta åratal innan man får ett svar, som sannolikt blir nekande (med detta styre). Betydligt snabbare är ett ledamotsinitiativ i kommunstyrelsen. Det kan läggas redan vid nästa KS, som lär remitteras till berörd förvaltning för utredning och senare beslut. Richard kan skriva ett förslag som vi får tycka till om.”
Det var strax före jul, och jag hann sannolikt inte svara på mejlet. Jag ville verkligen driva frågan om tiggeri, som vid den tiden var både aktuell och omdebatterad, men det fick vänta. Till min stora förvåning skickade samma gruppledare, bara en månad senare, ut följande till hela fullmäktigegruppen:
”Hej vänner!
Jag har skrivit en motion med förslag om tiggeriförbud på utvalda platser i Sundbyberg. Mitt förslag är att hela fullmäktigegruppen undertecknar motionen.”
Att synas på Facebook
Vid flera tillfällen deltog vi i gemensamma aktiviteter som krävde både tid och engagemang. Det var utdelning av flygblad, representation vid mässor samt planering och genomförande av föreläsningar med inbjudna talare. Arbetet bakom dessa insatser var ofta ett resultat av lagarbete, där flera medlemmar bidrog på olika sätt.
Trots detta hände det återkommande att någon enskild person tog åt sig äran i det offentliga. När evenemanget väl var över, kunde det exempelvis dyka upp ett inlägg på partiets Facebook-sida där endast en person poserade tillsammans med en EU-parlamentariker från Sverigedemokraterna. Övriga deltagare nämndes överhuvudtaget inte. Det skapade en känsla av att synlighet i sociala medier var viktigare än det kollektiva arbete som faktiskt låg bakom.
Politisk karriär före politisk påverkan
Sådana situationer speglar det politiska livet väl och tycks förekomma i samtliga partier. För vissa ligger fokus på att profilera sig i samband med kampanjer eller evenemang. Här gällde det att ha sitt namn på alla motioner, synas tillsammans med alla viktiga personer och framstå som den drivande kraften.
Det centrala var inte vilken politik vi ville driva eller vilka motioner som var relevanta. I stället handlade det om vem som stod som avsändare – och vem som fick äran att tala från talarstolen.
Men även om konkurrens förekom i andra partier, skulle jag snart upptäcka att det gick ännu längre i Sverigedemokraterna.