Kapitel 14. Publicerad som debattör – en liten succé
Efter fiaskot på det första årsmötet fokuserar jag på att skriva – och det går faktiskt ganska bra när jag väl kommer igång.
Min första publicering som debattör
Den hösten, 24 oktober 2015, fick jag min första debattartikel publicerad på Det Goda samhället. Den handlade om det ökade våldet ur ett företagarperspektiv. Jag uttryckte mig ganska försiktigt om det ökade våldet och dess konsekvenser för samhället, med särskilt fokus på hur det påverkar företagare på längre sikt.
Titeln på min första debattartikel var: "Svårt rekrytera duktiga människor från utlandet".
Det jag ville lyfta fram var hur ett stort flyktingmottagande påverkar situationen för internationella studenter. Jag skrev bland annat:
”Med dagens flyktingmottagande har bostadssituationen blivit akut. Priserna på bostadsrätter och bristen på hyresrätter gör att de här personerna inte kan få ett ordentligt boende även om de får ett bra jobb. I exempelvis Solna har kommunen beslutat att låta flyktingar gå före i bostadskön vilket försvårar ytterligare för utländska studenter i Sverige att få bostad och stanna kvar i landet även om de får jobb.”
Att våga skriva om våldet – trots tystnaden i medierna
Men jag ville också rikta läsarnas uppmärksamhet mot hur våldet började eskalera i Sverige, medan svensk media ignorerade situationen. Det var den stora frågan jag ville belysa med min text. I det hårda debattklimatet valde jag att lyfta frågan om våld som en sekundär punkt.
Jag uttryckte mig så här:
”Dessutom börjar Sverige bli farligt på riktigt. Den 10 oktober blev fem tjejer i Solna överfallna av ett tjugotal killar och minst en flicka blev våldtagen enligt preliminära uppgifter. Det är häpnadsväckande hur en sådan dramatisk händelse bara passerar förbi i medierna. När en flicka blir indragen och brutalt våldtagen i en buss i Indien rapporteras det, följs upp och en dokumentär visas på svtplay. När liknande händer i Sverige passerar det näst intill obemärkt. Inga kriskommittéer om hur vi tryggar samhället eller diskussioner kring vad detta beror på.”
Länk: Våldtäkten i Solna
Jag avslutade mitt inlägg med följande stycke:
”Ett bra företagsklimat innebär att även mindre företag kan hitta och behålla duktiga människor. Då behövs lediga bostäder och en trygg miljö. Idag saknas båda och det måste vi åtgärda.”
Artikeln finns att läsa på detgodasamhallet.se
Arbete och återkoppling på artiklar
Jag lade ner otaliga timmar på att skriva, omarbeta och finslipa artikeln innan den till slut blev publicerad. Jag fick hjälp av en bekant som jag träffat på festen hos Jan Sjunnesson. Den personen lade också tid på att läsa och återkomma med kritik. Jag skrev om den en tredje och fjärde gång men till slut fick jag den publicerad.
Läsarnas reaktioner på min debattartikel
När artikeln väl publicerades fick jag positiv respons i kommentarsfältet. Flera läsare tog sig tid att lämna engagerade kommentarer. Även om kommentarerna var få, visade det att de hade läst vad jag skrev och ansåg att det var värt en kommentar.
"Richard Torsslows angelägna text förtjänar en långt vidare läsekrets än de som redan läser denna webbplats. Vi närmar oss en ”tipping point” där allt fler gör bedömningen att det svenska samhällets grundfunktioner försämrats så mycket att de inte uppväger risker/olägenheter förenade med flytt."
"Stockholms innerstad är fortfarande etniskt homogent och jag tror att många som tillhör media- och politikeliten inte vet om hur det ser ut utanför stadskärnan. Utvecklingen går nu mycket fort. Jag rekommenderar en cykeltur i norrort. Eller en tur med pendeltåget."
Den sista kommentaren är fortfarande högst relevant för att förstå varför situationen i Sverige ser ut som den gör.
Vid den tiden hade jag ett Twitterkonto (som jag senare tog bort i samband med Trump-Biden valet 2020) som fick några följare tack vare min artikel. Även om Det Goda Samhället är en mindre sajt, kändes publiceringen och den uppmärksamhet artikeln fick som en personlig framgång.
När Stefan Löfven gav mig anledning att skriva igen
Jag fick mersmak för skrivandet och när Stefan Löfven la skulden för den dåliga integrationen på företagarna skrev jag min andra debattartikel som fick rubriken “En entreprenör från verkligheten knackar på”.
Artikeln bildsattes med en bild på Stefan Löfven och ingressen löd:
“När Stefan Löfven skyller integrationsmisslyckanden på företagen och diskriminering undrar jag vilken verklighet han lever i, skriver entreprenören Richard Torsslow.”
Thomas Sowell - en inspiration
Debattartikeln byggde i huvudsak på Thomas Sowells resonemang, en amerikansk nationalekonom och samhällsdebattör, om sambandet mellan ekonomisk framgång och diskriminering.
Vad Thomas Sowell lärde mig om diskriminering
Grundprincipen är enkel: när du anställer har du begränsade resurser och måste försöka få bästa möjliga kompetens för dina pengar. Ett företag som väljer bort människor för att de har fel hudfärg, religion, kön eller politisk åsikt tappar i konkurrenskraft. Diskriminering är alltså inte en möjlig strategi på en konkurrensutsatt marknad.
Anledningen till att människor som kommer från Mellanöstern och Nordafrika inte blir anställda i samma grad som svenskar och européer är helt enkelt för att de saknar de kvalifikationer som krävs vad gäller språk, utbildning och erfarenhet.
Entreprenörer och företagare – vänsterns ständiga syndabockar
Att då göra som Stefan Löfven och lägga ansvaret på den dåliga integrationen på företagarna och hävda att de diskriminerar är fel. Socialdemokraterna pekar ut den grupp som faktiskt skapar arbetstillfällen som samhällsförstörare.
Det här säger egentligen en hel del om hur socialister ser på företagande.
Debattartikeln blev en oväntad – och för mig ganska stor – framgång. Den blev en av det årets mest delade och lästa artiklar. Den hamnade på plats 7 på mest lästa debattartiklarna under 2015 på Dagens Samhälle.
Du hittar texten på dagensamhalle.se (sök på Torsslow).
Samtidigt som jag skrev mina debattartiklar engagerade jag mig lokalt för Sverigedemokraterna. Där
Medan mina debattartiklar nådde allt fler, upptäckte jag något helt annat i partiarbetet: hur snabbt idealism kan förvridas av pengar – och hur fort man lär sig spelets regler.
Nästa kapitel: Hur politik korrumperar