Kapitel 5. Att rasiststämpla invandrare
Ingen går säker från rasiststämpeln i Sverige – något flera debattörer med invandrarbakgrund har fått erfara på ett smärtsamt sätt.
Stämplad som rasist — trots invandrarbakgrund
Redan 2013 uppmärksammade debattörer och politiker med invandrarbakgrund det växande problemet med hedersrelaterade frågor i invandrartäta förorter.
Under rubriken "Rädslan att kallas rasist hindrar kampen mot hedersförtryck" på beskrivs situationen för unga som, i hederns namn, berövas sina mest grundläggande rättigheter. Enligt artikeln som skrevs 2013 uppskattades det då att drygt 70 000 unga levde under detta förtryck.
Nalin Pekgul intervjuades av SVT i oktober 2015 om hur antalet fundamentalister ökar i förorterna.
Hon säger bland annat följande:
"Den religiösa identiteten växer, och intoleransen från de fundamentalistiska muslimerna mot sekulära muslimer ökar. Många har blivit fundamentalister här."
Nalin Pekgul föddes i Turkiet och kom som 13-åring till Sverige 1980. Redan 1982 engagerade hon sig i SSU, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. År 1994 valdes hon in i riksdagen, där hon satt fram till 2011, då hon lämnade politiken. Under perioden 2003 till 2011 var hon även ordförande för S-kvinnor. Hon har i efterhand förklarat att det berodde på att hon blivit utsatt för hat och hot när hon kritiserade andra muslimer för att vara extremister.
I en debattartikel publicerad på svt.se anklagades Nalin Pekgul för att "legitimera islamofobi" och för att stigmatisera svenska förorter. Under rubriken ”Pekgul stigmatiserar svenska förorter” skriver man bland annat:
”Hennes osanningar om Mehmet Kaplan och organiserade muslimer används för att legitimera islamofobin. Nalin Pekgul och hennes mäktiga vänner på redaktionerna sparkar nedåt.”
Nalin Pekgul, som länge har varnat för islamiseringen i förorterna, har sedan dess blivit utmanövrerad från Socialdemokraternas toppskikt.
Mauricio Rojas: en pionjär inom immigrationsområdet
Mauricio Rojas är en svensk-chilensk politiker och docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. År 2002 blev han invald i Sveriges riksdag för Folkpartiet och han var Folkpartiets talesman i integrationsfrågor under perioden 2004-2006. Han var tidigt ute med att uppmärksamma de problem Sverige stod inför vad gäller invandring, och började tala om utanförskap och integration. Det här var långt innan Sverigedemokraterna blev kända men redan då möttes de som avvek från den rådande åsiktsnormen av stark kritik och det var Public Service som satte agendan för kritiken.
– SVT hade en programserie, som hette Faktum, där avsnitten avslutades med att en hund som hette Mauricio gick omkring och sade korkade saker med utländsk brytning.
Mauricio Rojas politiska karriär fick ett plötsligt stopp då Centerns dåvarande partiledare Maud Olofsson vägrade ge honom någon som helst post i det borgerliga styre som regerade 2006–2014. Anledningen var antagligen att han var den första att prata om utanförskap och integration.
Så här säger han själv i en intervju med PJ Anders Linder i Svenska Dagbladet:
”– Jag har aldrig fått dem förklarade för mig på ett ordentligt sätt. Enligt vad jag fick veta betraktade hon mig som en man som sagt olämpliga saker och därmed gjort sig omöjlig för den nya regeringen. Det var ett slags yrkesförbud som gjorde ont.”
Pekgul och Rojas är exempel på hur även uppburna personer med invandrarbakgrund kan frysas ut när de utmanar etablerade uppfattningar. Deras avsteg från den rådande åsiktskorridoren fick kännbara konsekvenser för dem båda.
Men det var inte bara profilerade politiker och offentliga debattörer som drabbades – även vanliga människor råkade illa ut när de avvek från åsiktskorridorens snäva ramar.